• English
  • Swedish

Åsikterna

Åsikterna

Uppsala studentkårs arbete utgår från åsiktsdokument. Kårens åsiktsdokument antas av fullmäktige och styr vad kåren tycker i olika frågor. Ordförande, styrelsen och andra förtroendevalda inom Uppsala studentkår arbetar efter åsiktsprogrammen.

Om man vill göra förändringar i programmen motionerar man om det till fullmäktige som sedan beslutar om förändringen. Alla kårens medlemmar har möjlighet att motionera till fullmäktige när som helst under året, och kan därmed påverka kårens åsikter.

Följande åsiktsprogram finns antagna av fullmäktige:

  • Utbildningspolitiska programmet
  • Studiesociala programmet
  • Internationella programmet
  • Jämlikhetsprogrammet
  • Informationspolitiska programmet

Läs mer om de olika åsiktprogramen i länkarna till vänster.
Ladda ner Uppsala studentkårs åsiktsdokument

Har du frågor om hur du motionerar till fullmäktige?
Kontakta fullmäktiges ordförande, fum.ordf (a) us.uu.se

 

Varför behöver studiemedlet höjas?

Sveriges förenade studentkårers motargument till argumenten för att inte höja studiemedlet:

Men är verkligen inte studiemedlet tillräckligt i dag?
Inte om man ska uppnå en skälig levnadsstandard enligt de kriterier som socialstyrelsen använder. Vi har räknat utifrån den riksnorm som används för socialbidrag och kommit fram till att studenter går back med knappt 1 100 kronor varje månad. Se även SFS minibudget
Läs mer på SFS's hemsida

Utbildningen är kostnadsfri och om individen och staten ska dela på ansvaret så borde det väl räcka?
Det är naturligtvis ett sätt att se på saken, men då får vi också acceptera att bara rika människor har råd att studera. Det i sin tur gör att Sverige på sikt får sämre konkurrensvillkor globalt sett, då vi kommer att ha en lågt utbildad befolkning. Är det verkligen så vi vill ha det?

Hur många drabbas egentligen? Överdriver ni inte problemet?
Mer än 260 000 personer som läser vid högskolan i dag lever helt eller delvis på studiemedel. Detta motsvarar 3,7 procent av alla över 18 år i Sverige. Det är med andra ord både många människor och en stor andel av befolkningen vi talar om!

Det är ju under en begränsad tid!
Det är nog få människor som faktiskt tycker att fyra år av ens liv är en kort parentes. Det är ju inte så att livet tar en paus bara för att man studerar.

När man är ung kan man leva med sämre standard!
För det första är mer än hälften av studenterna är 25 år eller äldre. För det andra är det vuxna människor vi talar om. En del i att vara vuxen är att kunna försörja sig utan stöd från vänner och familj. För det tredje mår ingen bra av en otrygg ekonomisk tillvaro, vare sig ung eller gammal. Andra förluster för samhället är exempelvis det faktum att unga inte vågar bilda familj på grund av ekonomisk otrygghet, samt att många unga i dag inte går till tandläkaren under sin studietid. Detta betyder försämrad tandhälsa, en framtida kostnad för samhället.

Många får hjälp från sina föräldrar.
En del i att vara vuxen är att kunna försörja sig utan stöd från vänner och familj. Dessutom mår ingen bra av en otrygg ekonomisk tillvaro, vare sig ung eller gammal. Lägg till detta att en stor del av studenterna är äldre än 25 år, är det verkligen okej att säga till föräldrar att de ska försörja sina nästan medelålders barn?

Det går bra att arbeta vid sidan av
Heltid är heltid! Självklart säger inte vi att de som vill och har möjlighet inte ska få jobba samtidigt med att de studerar. Det vi säger är att det inte får innebära att det inverkar negativt på studierna. Det ska inte vara så att en person som pluggar heltid dessutom tvingas arbeta för att kunna försörja sig. Det är som att säga att det är okej med låglönejobb där du tvingas arbeta mer än heltid för att kunna försörja dig.

Ta bort takbeloppet
Det här är en helt annan problematik som inte har att göra med möjligheten att försörja sig på studiemedel! Det ska inte vara så att en person som pluggar heltid dessutom tvingas arbeta för att kunna försörja sig. Det är som att säga att det är okej med låglönejobb där du tvingas arbeta mer än heltid för att kunna försörja dig.

Studenter festar
Studentgruppen är så heterogen i dag att det inte går att göra sådana grova generaliseringar. Exempelvis har en femtedel av alla studenter ansvar för familj och barn. I den budget som vi tagit fram och som baserar sig på socialstyrelsens riksnorm för socialbidrag, ingår inte en enda krona till vare sig fest, alkohol, godis eller veckomagasin. Trots detta går en student minus med 1100 kronor varje månad.

Studenter köper märkeskläder
Det är möjligt att de gör. Kanske har de jobbat extra för att kunna unna sig lite lyx, eller kanske har de fått kläderna i present från bättre bemedlade släktingar? I den budget som vi tagit fram och som baserar sig på socialstyrelsens riksnorm för socialbidrag, ingår inte en enda krona till dyra märkeskläder, utan standardkläder från kedjor som exempelvis Hennes och Mauritz, Lindex och Kappahl . Trots detta går en student minus med 1100 kronor varje månad.

Vad betyder egentligen fattig?
Fattig är ett relativt begrepp som måste mätas utifrån vilket samhälle personen i fråga lever i. Nu lever vi i Sverige och här har vi en föreställning om att för att leva ett drägligt liv så ska man ha ett tryggt boende, kläder på kroppen och mat i kylskåpet. Man ska också kunna ta sig till och från jobbet på ett vettigt sätt. Socialstyrelsen har med hjälp av konsumentverket räknat fram en riksnorm som innebär just detta och det är i jämförelse med denna riksnorm som vi kan konstatera att studenter som försörjer sig med studiemedel är fattiga.

Har studenters situation verkligen försämrats?
Olika undersökningar visar olika på hur mycket situationen försämrats för studenter de senaste decennierna. Exempelvis visar Föreningssparbanken att studenters levnadsstandard sjönk med 40 procent mellan 1989 och 2004, vilket kan översättas med 490 kronor mindre i månaden att konsumera för. Tar man dessutom bort bostadsbidraget på 600 kronor ur deras budget visar det sig att studenter har 1090 kronor mindre att konsumera för.

På min tid var det mycket värre
Detta är ett vanligt argument som vi möter företrädesvis från de som passerat 40. Det man då måste komma ihåg är att studentgruppen i dag ser väldigt annorlunda ut. I dag börjar ungefär hälften att studera före 25 års ålder, vilket innebär att många kommer från hem där det inte finns någon ekonomisk möjlighet att stötta. Dessutom är ungefär hälften av studenterna i dag äldre än 25 år.

Läs mer på SFS's kampanjsidan Hojstudiemedlet.sfs.se

Vad anser/kräver Uppsala studentkår?

Uppsala studentkår anser:

  • att studiemedlet ska kunna omfatta en helårsförsörjning.
  • att en god fungerande administration kring studiemedlet ska finnas.
  • att ett generöst dispensförfarande garanteras för att studenter ska kunna färdigställa sin examen.

Uppsala studentkår kräver

  • att totalbeloppet höjs kraftigt.
  • att fribeloppet i studiemedelssystemet höjs, samt beräknas under terminerna.
  • att bidrag och lån ska vara lika stora.
  • att hela totalbeloppet ska vara pensionsgrundande.
  • att avskrivning av studielån sker vid pensionen.
  • att barntillägget i studiemedelssystemet bevaras och höjs.
  • att återbetalningsreglerna för studielånen ska underlätta övergång mellan studier och arbete samt vara rimliga vid studieuppehåll, arbetslöshet eller låg inkomst. 
  • att institutionerna ska teckna föräldra-, sjuk- och pensionsförsäkring för de doktorander som finansieras med stipendier.
  • att alla fakultetsfinansierade doktorander ska erbjudas doktorandtjänst senast när två års helårsstudier återstår till doktorsexamen.
  • att studenter ska ha rätt till individuell prövning för försörjningsstöd om de saknar försörjning under sommaren.

Utbildningskvalitet

En av Uppsala studentkårs viktigaste frågor är att arbeta för en hög utbildningskvalitet. Kåren anser att det bästa sättet att bevaka utbildningens kvalitet är att tillvarata studenters åsikter om sin utbildning. Kursvärderingar är ett sådant instrument. Resultaten från dessa måste användas som ett av flera beslutsunderlag vid förändring av kurser och program på universitetet. 

Andra kvalitetsfaktorer är förekomsten av lärarledd undervisning samt att studenter har möjlighet att fullfölja sin utbildning. En utbildning ska i första hand bedömas efter hur väl den klarar att utbilda sina studenter. Varje ofrivilligt avhopp är därför ett misslyckande i kvalitetsarbetet. Alla studenter ska inte bara ha möjlighet att komma in i högskolan, alla ska också trivas och alla ska ha möjlighet att fullfölja sina studier. Därför är en del av kvalitetsarbetet att söka information om varför studenter lämnar universitetet och sin utbildning i förtid. Utifrån den kunskapen kan universitetet på olika nivåer lägga upp planer för hur studenter ska stanna kvar och fullfölja sin utbildning.

Ladda ner kårens åsiktsprogram
Läs mer i kårens utbildninspolitiska åsiktsprogram (pdf)

Sveriges Förenade Studentkårer har tillsammans med sina medlemskårer arbetat fram ett kvalitetsmanifest.
Ladda ner SFS kvalitetsmanifest (pdf)

Vid frågor, kontakta:
Vice ordförande med ansvar för utbildningsfrågor

The Council

The Uppsala Student Union's Council is the Union's highest executive body. The Council is elected directly by all members of the Union in the Union elections in May every year. It has 41 representatives representing different parties. Those parties are either offshoots from national political parties, or parties with activities only within the Student Union and no links to any national political parties.

The Council's Role
The role of the Council is to decide over general issues and over the general direction of the Union's work. This implies that the Council decodes over the budget, the Student Union fee and divers opinion statements. The Council also drafts a workplan to be followed by the Union board. Finally, the Council chooses the student representatives who sit in the University board, the University Library board and the different groups working with gender issues and diversity within the University.

Public Meetings
The Council's meetings are chaired by the Council's presiding officers and open to all members of the Union. To avoid protracted meetings, only members of the Council are allowed to express themselves during meetings. However, the Council will be happy to listen to spectators affected by the issue at hand. The Council meets up about seven times a year. The exact date and place can be found in the Student Union pages in the student newspaper Ergo, on the Union's notice boards and in the Union's electronic newsletter.

Contact:
The chairman of the Council
The chairwoman of the board

Right to put out motions
As a member of the Student Union you have the right to submit motions to the Council. This means that students can write proposals (motions) of questions which they think that the Union should consider. The Council will then discuss the motion during one of its meetings. A motion does not have to be complicated and can in principle be about any issue that affects students. If you are unsure about how to write your motion the student representatives at the Student Union will be happy to help you.

For further information, contact
The chairman of the Council

Studentinflytande

Uppsala studentkår jobbar aktivt för och värnar om studentmedverkan vid Uppsala universitet. Studenterna är en aktiv och den i särklass största aktören vid Uppsala universitet. Därför behöver också studenterna vara med och ta ansvar för vårt universitet.

Uppsala studentkår har mandat att utse studeranderepresentanter till alla organ vid Uppsala universitet där beslut, och beredningar för beslut, rörande studenter tas. En av kårens huvuduppgifter är därför att utse dessa studeranderepresentanter och se till att studentinflytandet på universitetet säkras. Studentkårens representanter vid fakulteterna, studiebevakarna, kontrollerar att institutionerna utser studenter till sina styrelser.

Kåren ska inte bara utse studentrepresentanter till olika positioner utan har också ett viktigt uppdrag i att engagera och stödja sina medlemmar att ta på sig och att göra ett bra jobb som representanter. Sammanlagt utser kåren studentrepresentanter på över 950 poster på universitetet. Genom kåren har du som medlem alltså stora möjligheter att påverka och förbättra din utbildning.

Vill du engagera dig på din fakultet?
Kontakta studiebevakarna på respektive fakultet

Har du övergripande frågor om studentinflytande?
Kontakta kårens vice ordförande med ansvar för utbildningsfrågor

Studenters ekonomi

Uppsala studentkår anser att dagens studiemedel är för lågt, att det är för svårt att få dispens med återbetalning, att det är ett problem att studenter inte har rätt till helårsförsörjning och att doktorander som finansieras av exempelvis stipendier inte har tillräcklig social trygghet.

Den högre utbildningen är värdefull för såväl samhället som individen. Det är viktigt att det finns ekonomiska system som medger studier, men dagens lånesystem är avskräckande för stora grupper icke-traditionella studenter och motverkar inte den sociala snedrekryteringen i tillräcklig utsträckning. Så länge ett lånesystem tillämpas måste möjligheterna till dispens avseende återbetalningen vara mycket generösa.

Ett studiemedelssystem som i normalfallet endast erbjuder studenten försörjning tre fjärdedelar av året är givetvis inte tillfredsställande för de studenter som saknar andra försörjningsmöjligheter. Uppsala studentkår anser därför att ett frivilligt treterminssystem skulle medföra att studenten dels verkligen kunde ägna sig åt studier på heltid och dels att studenten kunde slutföra sin utbildning på kortare tid.

Det finns flera olika sätt att finansiera doktorandstudier. De olika systemen har olika grad av social trygghet inbyggda. Lägst trygghet har finansiering genom stipendier, då studenten inte är anställd av universitetet och därför inte har de förmåner som tillkommer en anställd såsom semester, sociala försäkringar och A-kassa. Lag (1962:831) om allmän försäkring ger i allmänhet rätt till sjukpenning. Ett stipendium räknas inte som sjukpenningsgrundande inkomst, vilket gör att ersättningen till en stipendiat som blir sjuk blir oerhört låg liksom att doktoranden riskerar att förlora rätten till stipendiet i fråga.

Läs mer om vad anser/kräver Uppsala studentkår
Läs mer om varför behöver studiemedlet höjas

Social och etnisk mångfald

Uppsala studentkår anser att den sociala och etniska snedfördelning som råder bland studenter och anställda vid Uppsala universitet idag är ett problem. En ökad mångfald vid universitetet är positiv på många olika sätt. Det ökar möjligheterna för den enskilde individen att få tillgång till högre studier och den akademiska nivån vid Uppsala universitet blir högre som en följd av de bredare perspektiv som en ökad mångfald ger. Samtidigt gör samhället en stor vinst tack vare ett bredare utbud av kvalificerad arbetskraft och minskade sociala klyftor.

Det handlar dels om att få fler människor från grupper som traditionellt inte pluggar vidare inom högre utbildning att bli intresserade av universitetet, men det är inte allt. Universitetet och studentlivet måste även ge dessa studenter lika goda förutsättningar att klara sig och att komma vidare med och efter sin utbildning. Kåren arbetar därför enligt följande fem steg:

  1. Breddad rekrytering. Dvs. att få alla grupper av människor intresserade av högre studier, genom bland annat informationsinsatser.
  2. Breddad antagning. Dvs. öka möjligheterna till antagning genom bland annat det alternativa urvalet, basår eller collegeår.
  3. Breddat bemötande. Alla studenter ska känna sig väl bemötta av universitetet och studentlivet, alla ska känna sig välkomna och få den information de behöver för att kunna tillgodogöra sig sina studier på bästa möjliga vis.
  4. Breddad examinering. Fler studenter och studenter från fler grupper ska komma igenom en hel utbildning och ta examen. Ingen student ska känna sig tvungen att hoppa av på grund av diskriminering eller bristande stöd. Den sociala snedexamineringen ska brytas.
  5. Breddad ingång till yrkeslivet. Efter examen skall alla studenter ha möjligheter och vägar in i arbetslivet, detta kan förbättras genom till exempel större möjligheter till praktik.

Läs mer om verksamheten kåren bedriver inom området

Breddad rekrytering
En av de viktigaste orsakerna till att det finns en social och etnisk snedfördelning är att personer ur underrepresenterade grupper aldrig söker till Uppsala universitet. Uppsala studentkår anser att kontakten mellan skola och universitet behöver fördjupas så att steget till högskolestudier inte ska upplevas så stort. Kåren vill också att universitetets information till framtida studenter omarbetas så att den riktar sig till alla grupper på ett bättre sätt.
 
Alternativt urval
Vissa utbildningar vid Uppsala universitet har fler sökande än det finns studieplatser. Det gäller särskilt utbildningar som traditionellt anses vara prestigefyllda. Då måste ett urval göras. Numera kan universitetet tillsätta en del av studieplatserna med ett lokalt urval i syfte att öka mångfalden bland studenterna. Kåren anser att det alternativa urvalet ska tillämpas på ett sätt som gynnar etnisk och social mångfald vid alla utbildningar med högt söktryck.
 
Studiemiljö
Under lång tid har det odlats en kultur vid Uppsala universitet som upplevs som främmande och begränsande av många studenter. Detta är en följd att mångfald egentligen aldrig rått vid universitetet. Alltför ofta drar den enskilde studenten slutsatsen att det är honom eller henne det är fel på, och bestämmer sig för att hoppa av utbildningen. Alla är förlorare varje gång det händer. Därför arbetar kåren för att alla institutioner ska rannsaka huruvida det finns strukturer hos dem som gör att vissa studenter känner sig utestängda. Det är också viktigt för alla studenter, oavsett bakgrund, att den pedagogiska nivån i undervisningen höjs.

Flexibla examinationsformer
Examinationsformerna måste ge utrymme för olika typer av lärande. Olika typer av examination gynnar personer med olika lärstilar och andra förutsättningar som kön och bakgrund. Därför är det viktigt att utbildningar inte låser fast sig vid några få typer av examinationsformer utan alternerar eller ger möjligheter för studenterna till olika typer av examination.

Arbetslivsanknytning
Det som vi på kåren ibland kallar det femte steget inom breddad rekrytering är vilka möjligheter olika studenter har efter sin universitetsutbildning. Hur människor tror att arbetsmarknaden ser ut påverkar vilka val de gör, om de exempelvis väljer att plugga vidare eller inte. Många personer med annan etnisk bakgrund än svensk tror att de riskerar att diskrimineras i sitt framtida yrkesliv och det finns belägg för att detta minskar viljan att plugga vidare. Personer som inte har någon studietradition i familjen har ofta inte tillräcklig information att tillgå om hur möjligheter till roligare, tryggare anställningar med högre lön kan ökas genom att läsa vidare. Därför tycker kåren att det är viktigt med goda möjligheter till praktik för alla, en starkare koppling mellan universitetet och samhället och bättre information till människor om vad som kan hända sen – redan innan de börjar plugga.

Mångfald i kåren
Även Uppsala studentkår behöver ökad mångfald. Flera av de brister som finns hos universitetet, finns även här. Vi arbetar därför med att förbättra informationen till alla våra medlemmar, och vi strävar efter att bredda rekryteringen av aktiva och anställda vid Uppsala studentkår.

Har du frågor?
Kontakta jämlikhetsansvarig

 

Jämställdhet & HBT-frågor

Med sexuella trakasserier menar Uppsala studentkår alla former av ovälkomna handlingar av sexull natur. Det behöver alltså inte finnas något fysiskt närmande för att en handling ska klassas som sexuella trakasserier, det kan även handla om ord och anspelningar.

Det kan också handla om allt från ett enstaka SMS eller kommentar till långvarig mobbing. Sexuella trakasserier får aldrig accepteras på universitetet, oavsett vem som är förövare och vem som utsätts, lärare, studenter, doktorander eller andra.

Läs mer om kårens verksamhet om sexuella trakasserier
Läs mer om Kårens handlingsplan mot sexuella trakasserier [länk till dokumentarkiv]
Läs mer om Universitetets handlingsprogram mot sexuella trakasserier
Läs mer om Det handlar om makt – SFS om sexuella trakasserier

Homosexuella, bisexuella och transstudenter
Uppsala studentkår anser att alla studenter ska ha lika rättigheter och möjligheter att prestera sitt bästa. Forskningen inom detta område visar att studenter som inte känner igen sig i litteraturen presterar sämre. Det gäller inte minst de studenter som inte har den sexuella läggning, könsidentitet eller kroppsuppfattning som ofta beskrivs som den enda existerande. Det handlar om utbildningskvalité, om rättigheten att få en så korrekt bild av världen som möjligt i sina studier och att studenter har rätt att inte bli kränkta eller osynliggjorda i sin utbildning. 

 Hör av dig till jämlikhetsansvarig [jamlikhet (a) us.uu.se] om du har frågor eller synpunkter.

Läs mer om Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO)
Läs mer om Sveriges Förenade HBTQstudenter, SFQ
Läs mer om Föreningen Uppsala Gaystudenter

Jämlikhet

Det är viktigt att aktivt arbeta med detta för att alla medlemmar ska ha lika förutsättningar i sina studier och i studentlivet. Kåren har en heltidsanställd, jämlikhetsansvarig, och en jämlikhetsgrupp som driver en mängd projekt för att universitetet ska bli en plats där alla kan känna sig välkomna.

Lagen om likabehandling av studenter (likabehandlingslagen) förbjuder diskriminering av studenter i högskolan och på universitet och kräver att högskolor och universitet aktivt arbetar för likabehandling av studenter. Lagen skyddar alla studenter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Uppsala studentkår arbetar inom jämlikhetsområdet framför allt med att likabehandlingslagen ska följas och implementeras fullt ut på universitetet. Förutom med de fem diskrimineringsgrunder som inkluderas i likabehandlingslagen jobbar kåren även särskilt för att ingen skall diskrimineras eller trakasseras på grund av klass och könsidentitet.

Har du frågor?
Kontakta jämlikhetsansvarig

Läs mer om Jämställdhet & HBT-frågor
Läs mer om Social och etnisk mångfald 
Läs mer om Funktionshinder

Ladda ner kårens åsiktsprogram
Läs mer i kårens jämlikhetsprogram (pdf)