Studentambassadörerna anser att alla skall ha samma möjlighet att välja sin väg i livet utan att begränsas i alltför stor grad av sin sociala bakgrund. Ingen ska behöva välja bort högskolestudier av fel anledning. Genom identifikation och information vill studentambassadörerna inspirera elever till att se möjligheterna.

Idag sker det en snedrekrytering till högskolan – den elev som utan tvivel är mest sannolik att söka högskolestudier är den som har svenska, välutbildade föräldrar. Detta leder till att samhällets mångfald inte alls är återspeglad i högskolevärlden, något vi inom studentambassadörsprojektet vill ändra på.

Studentambassadörerna är studenter som själva kommer från en icke-akademisk hemmiljö och/eller med annan kulturell bakgrund än svensk. De åker ut till högstadier och gymnasier i Uppsala kommun och berättar om sin väg till högskolan. Som studentambassadör får man en teoretisk och praktisk utbildning, och man får betalt för sitt arbete.

Patrik - en studentambassadör berättar
I min tidiga ungdomsvokabulär var ”akademikerjävel” ett ständigt återkommande ord. Min inställning till akademiker var att de snackar dynga, lyfter papper och inte utför ett hederligt arbete, de var kvacksalvare av naturen. En inställning jag ärvt av min far.

Under högstadietiden blev jag varse att visa av mina klasskamrater tog sina studier på allvar. Jag förstod aldrig varför. Efter många år hamnade jag till slut på högskolan av en slump, av en enda anledning; jag ville slippa ett okvalificerat arbete och högskolan blev sista utposten för att undvika ett sådant arbete. Så det var inte högskolan och studier jag sökte mig till utan snarare bort från ett arbete jag ansåg skulle ta mitt själsliga liv.

Idag anser jag att en av de bästa saker jag gjort i mitt liv var när jag fyllde i ansökan till Uppsala universitet. Jag har lyckats hitta en arbetsform som inte kommer att ta mitt själsliga liv. Jag tror inte att det är studierna i sig som är orsaken till det, snarare har de givit mig fruktbara idéer som mognat inom universitetsväggar.

När jag fyllde i ansökan till högskolan trodde jag att jag bröt med min sociala bakgrund, men som det skulle visa sig så följde jag den istället. Om en kille som jag från arbetarklassen ska påbörja högskolestudier är det troligast att jag kommer att välja ett kortare, praktisk program. Jag valde högskoleingenjörsprogrammet.

I efterhand kan jag idag säga att min värld var begränsad till min sociala omgivnings perspektiv på världen. Efter sex år inom högskolan kan jag klassificera mig själv som klassresenär och akademiker. En stunds eftertanke säger mig att jag antagligen är bunden till klassresenärens syn på världen.

Vill du bli Studentambassadör?
Kontakta oss!
Telefon: 018-480 31 41
E-post: studentambassadorerna (a) us.uu.se