Pressmeddelande

1 juli, 2010 ska kår- och nationsobligatoriet vara avskaffat. Studentkårerna ska finnas kvar och organisera studentmedverkan inom högskolan med ett stöd på minst 310 kronor per helårsstudent och år. Det föreslår Erland Ringborg i utredningen ”Frihet för studenter – hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas” som presenteras idag.

– Vi ställer oss positiva till de förslag som lagts fram idag, men visst har vi synpunkter. Utredningen bygger sina förslag på att studentmedverkan inom högskolan är angeläget vilket vi anser är en förutsättning för att avskaffa obligatoriet, säger Louise Callenberg, ordförande för Uppsala studentkår.
 
Statsanslaget för studentmedverkan innebär en kostnad på ca 95 miljoner kronor. Utredningen föreslår även att 30 miljoner kronor årligen ska fördelas mellan lärosätena för att teckna avtal om studiesocial verksamhet. Sammanlagt rör det sig om en summa på 125 miljoner per år, pengar som utredaren föreslår finansieras genom färre studieplatser.

– Det ekonomiska stöd som utredaren föreslår är nödvändigt för att vi ska kunna fortsätta bedriva studentmedverkan inom universitetet. Vi anser dock att stödet måste vara nationellt fastställt och öronmärkt, så att det inte blir en fråga om lokala förhandlingar vilket skulle sätta studentkårerna i en olustig beroendesituation till universiteten, säger Callenberg.

– Vår kritik mot utredningen ligger i att den föreslår att resurserna som ska ges till studentkårerna genom att dra ner antalet studieplatser. Varken utbildningsplatser eller lärarledda timmar ska minska för att finansiera studentmedverkan, det skulle vara att motarbete vårt eget syfte. Istället måste stödet vara ett resurstillskott, avslutar Callenberg.

Reformen ska genomföras den 1 juli 2010 under förutsättning att riksdagsbeslut fattas före utgången av 2008, att de ekonomiska förutsättningarna klargörs samtidigt och att författningar utfärdas senast i början av 2009. Uppsala studentkår vill poängtera vikten av att beslut om avveckling och finansiering sker i samförstånd.

För mer information kontakta:
Louise Callenberg, ordförande i Uppsala studentkår
Telefon: 018-480 31 01 alt. 076-109 80 01
Hanna Mörck, vice ordförande i Uppsala studentkår
Telefon: 018-480 31 02 alt. 076-109 80 02
 

Utredningens förslag i korthet (i stort från Utbildningsdepartementets pressmeddelande):
– Studentkårer ska även fortsättningsvis ha rätt att utse studentrepresentanter i högskolornas beslutande och beredande organ.

– En sammanslutning av studenter ska kunna få ställning som studentkår, om den uppfyller vissa krav på syfte och verksamhetsområde, demokratisk uppbyggnad och representativitet. Beslut om detta ska fattas av högskolestyrelsen, normalt för en treårsperiod.

– Studentmedverkan i högskolorna är ett samhällsintresse som ska stödjas med statsbidrag över högskolebudgeten. Minst 310 kronor per heltidsstudent ska utbetalas av högskolorna till studentkårerna på basis av antalet heltidsstudenter inom respektive kårs verksamhetsområde. Räknat på 2006 års studentantal innebär detta en kostnad av cirka 95 miljoner kronor.

– Högskolorna ska ta över ansvaret för sådan studiesocial verksamhet som har anknytning till studiesituationen. Det handlar om råd och stöd i juridiska och sociala frågor, mottagning av nya studenter, "omhändertagande" av utländska studenter, förmedling av bostäder samt arbetslivskontakter. Högskolorna ska tillföras minst 30 miljoner kronor för att verksamheten ska kunna bedrivas på nuvarande ambitionsnivå.

– Högskolorna ska få ett uttalat ansvar för studiemiljön i stort. I detta ansvar ska ingå att det finns restauranger, kaféer och andra mötesplatser för studenter liksom lokaler för föreningar och annan kontaktskapande verksamhet.

– I Uppsala och Lund ska nationernas förhållande till universiteten formaliseras genom en föreskrift att befintliga nationer, som uppfyller vissa krav, ska fullgöra permanenta eller återkommande uppgifter av studiesocial karaktär för respektive universitet. Nuvarande skattelättnader för nationerna kan därmed bestå.

– Den kostnadsökning om minst 125 miljoner kronor som förslagen innebär ska finansieras genom att antalet utbildningsplatser minskas med cirka 1100.

– Reformen ska genomföras den 1 juli 2010 under förutsättning att riksdagsbeslut fattas före utgången av 2008, att de ekonomiska förutsättningarna klargörs samtidigt och att författningar utfärdas senast i början av 2009.

Idag tillsätter Högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg den efterlängtade studiesociala utredningen. Klockan 13:00 presenterar Leijonborg utredningsdirektiven.

- Äntligen, inte en dag för tidigt, utbrister Mattias Bjärnemalm, vice ordförande för Uppsala studentkår med ansvar för studiesociala frågor. Det är dags att täppa till luckorna i trygghetssystemet så att studenterna inte faller mellan stolarna. 

Regeringen har under en längre tid aviserat om att den studiesociala utredningen inom kort kommer att tillättas. Studentrörelsen, däribland Uppsala studentkår, har vid flera tillfällen uppvaktat Högskole- och forskningsministern för att poängtera behovet av ett förbättrat trygghetssystem för studenter. Som det ser ut idag så är exempelvis karenstiden för studenter 30 dagar och gäller endast vid hel sjukskrivning vilket innebär att studenter, till skillnad från andra grupper, inte kan vara deltidsjukskrivna.

-  Trots att studentgruppen har förändrats, så är trygghetssystemet inte anpassat efter dagens verklighet och de problem som studenter ställs inför idag. Även studenter kan bli sjuka och det är lika viktigt för studenter som för andra grupper i samhället att ha tillgång till ett bra skyddsnät, avslutar Bjärnemalm. 

Studentrörelsen har uppmärksammat den skillnad på medborgare och medborgare som bland annat belyses genom det bristfälliga trygghetssystemet för sjuka studenter, dels genom att tillsammans med SACO ge ut skriften Utbildning straffbart. En annan grupp som har det svårt är de student som blir föräldrar under sin studietid. En nybliven pappa har exempelvis rätt att ta 10 dagars ledigt runt förlossningen, men inte den pappa som är student.

-   Detta är ytterligare ett exempel på hur samhället gör skillnad på studenter och andra vuxna i vårt samhälle. Bilden av studenterna måste förändras och ett sätt att ändra den är att revidera de rättigheter och skydd som finns kring studenterna som medborgare. Det är självklart att även de ska omfattas av samhällets omtanke och människosyn. Vi hoppas att utredningen kommer att kunna visa vägen för en mogen syn på studenten som en likvärdig vuxen medborgare, säger Louise Callenberg ordförande för Uppsala studentkår, själv förälder som studerar.

För mer information kontakta:

Mattias Bjärnemalm, vice ordförande med ansvar för studiesociala frågor
Tfn: 018-480 31 03 alt. 076-109 80 03

Louise Callenberg, Ordförande
Tfn: 018-480 31 01 alt. 076-109 80 01

Läs rapporten Utbildning Straffbart http://www.sus.su.se/pdf/broschyrer/utbildningstraffbart2006.pdf

Igår presenterade LO en rapport som undersöker förutsättningarna för ett mer jämlikt samhälle. Rapporten visar att den avgjort viktigaste åtgärden är att ge människor möjlighet att studera. Däremot är det fortfarande så att föräldrarnas bakgrund är avgörande för om deras barn vidareutbildar sig eller ej. Rapporten visar också svart på vitt att studiemedelsnivån urholkats rejält. Värdet av studiemedlen i förhållande till en industriarbetarlön har minskat från 74 procent 1990 till 52 procent av en industriarbetarlön 2007. Studenternas beroende av föräldrarna och av eget arbete jämsides med studierna ökar.

- Rapporten visar att det lönar sig med utbildning. Högre utbildning ger högre lön, men för att alla ska kunna ta klivet att börja studera på universitetet och nå fram till en examen krävs vissa förutsättningar. Att ha en dräglig ekonomi och kunna försörja sig under sin studietid är en sådan, säger Louise Callenberg, ordförande i Uppsala studentkår.
 
- Inför valet lovade tre av fyra allianspartier höjt studiemedel. Det är dags att infria vallöftena och ge studenter, oavsett bakgrund, bättre förutsättningar för att kunna bedriva sina studier, säger Mattias Bjärnemalm, vice ordförande på Uppsala studentkår.

I veckan tillsattes den parlamentariska grupp som ska utreda studenternas studiesociala situation. Kommittén leds av Roger Tiefensee. En del av kommittén uppgifter är att se över studiemedelssystemet. Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 mars 2009, men får delredovisa vissa frågor.

- Vi vill uppmana kommittén för den studiesociala utredningen att föreslå höjt studiemedel så fort som möjligt. Studenterna har väntat länge nog på den utlovade studiemedelshöjningen, avslutar Bjärnemalm.

För mer information kontakta:
Louise Callenberg, ordförande i Uppsala studentkår.
Telefon: 018-480 31 01 alt. 076-109 80 01

Mattias Bjärnemalm, vice ordförande med ansvar för studiesociala frågor
Telefon: 018-480 31 03 alt 076-109 80 03

LO:s rapport kan ni läsa här: http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidview/7BAC0CEAA09E13E2C12573FD005B194E

Känner sig studenterna förberedda för arbetslivet? Det undrar Uppsala studentkår som under denna vecka, med start idag, genomför en kampanj för att uppmärksamma och skapa diskussion kring arbetslivsanknytning i utbildningen.

- Många studenter känner att steget mellan studier och arbetsliv är alltför stort. Med den här kampanjen vill vi uppmärksamma vad universitetet kan göra för att bättre förbereda studenterna för det kommande arbetslivet. Arbetslivsanknytning i utbildningen kan se väldigt olika ut, men vi tror att ett sätt är att alla studenter ska få möjlighet att göra praktik under sin utbildning, säger Hanna Mörck, vice ordförande för Uppsala studentkår.

Under veckan kommer ett stort antal av kårens förtroendevalda finnas på universitetets campusområden för att samtala med studenter om hur arbetslivsanknytningen i deras utbildning kan förbättras.

Media är välkommen att följa med på kampanjdagarna. Vi finns på plats enligt schemat nedan.

Måndag 3/12  10-14:30  Ångström 
                                   Geocentrum
Tisdag 4/12   10-14:30  Ekonomikum  
                                   Pedagogikum
                                   BMC
Onsdag 5/12   10-14:30 Gamla torget
                                   Engelska parken
Torsdag 6/12  10-14:30 Carolina rediviva
                                   MIC (Polacks)

För mer information kontakta:
Louise Callenberg, ordförande för Uppsala studentkår
Tfn: 076-109 80 01
Hanna Mörck, vice ordförande med ansvar för utbildningsfrågor
Tfn: 076-109 80 02
Mattias Bjärnemalm, vice ordförande med ansvar för studiesociala frågor
Tfn: 076-109 80 03

Inför kårveckan har en kartläggning över praktikmöjligheter tagits fram:
http://www.uppsalastudentkar.nu/node/383

En färsk analys från Högskoleverket visar att drygt 80 procent av lärarna vid Uppsala universitet är forskarutbildade. Uppsala universitet hamnar högt upp på listan beträffande andelen forskarutbildade lärare.

• Det är viktigt att lärare forskar och håller sig à jour med den forskning som bedrivs inom sitt område. Däremot är det inte bara forskning som har betydelse för studenters lärande utan även lärarens pedagogiska skicklighet. Utbildning utan ett pedagogiskt grepp är utbildning utan kvalitet. Därför är 100 procent forskarutbildade lärare inte nödvändigtvis optimalt. Om de resterande 19 procenten är lärare på pedagogiska meriter så är det bra, säger Hanna Mörck, vice ordförande i Uppsala studentkår.

Av de lärare som inte är disputerade så forskar den största delen inte alls. 11 procent är registrerade forskare varav 7 procent aktivt forskar, enligt Högskoleverkets analys. Uppsala studentkår tycker det är viktigt att det finns en forskningsanknytning redan i grundutbildningen, något som också lyfts fram i resurstilldelningsutredningen.

• Tillsätt nya lärare som är unga och som har doktorsexamen. Det är den viktigaste åtgärden för att få fler lärare med forskarutbildning. Adjunkter bör naturligtvis uppmuntras att söka doktorandtjänst, men då krävs också öppen utlysning av doktorandtjänsterna, säger Mattias Wiggberg, ordförande för doktorandnämnden inom Uppsala studentkår.

Väldigt få studenter på forskarutbildningen har arbetarbakgrund, enligt högskoleverkets årsrapport. Uppsala studentkår jobbar för att den andelen ska öka bland annat genom att universitetet ger plattformar för forskare att möta grundutbildningsstudenter.

• Det är viktigt att studenter och forskare träffas för forskningsanknytningens skull, men också för att alla studenter ska få en inblick i en forskares vardag så att steget från grundutbildning och forskarutbildning inte känns lika främmande, avslutar Hanna Mörck, vice ordförande i Uppsala studentkår.

För mer information kontakta:
Hanna Mörck, vice ordförande i Uppsala studentkår
Tfn: 018-480 31 02 alt. 076-109 80 01

Mattias Wiggberg, ordförande i Doktorandnämnden
Tfn: 070-999 88 44

Läs Högskoleverkets pressmeddelande

Kvinnor har bättre gymnasiebetyg, större procentuellt övergång till högre utbildning och bättre prestationsgrad på universitetet än män. Vid antagning till forskarutbildningen börjar dock kvinnorna falla ifrån och ju högre upp i akademin man kommer desto mer lyser kvinnor med sin frånvaro. I en rapport som Doktorandnämnden presenterar idag, så skildras en nulägesbeskrivning över karriär och kön vid Uppsala universitet.

- Det viktigt att fråga sig varför akademisk karriär är så tydligt kopplat till kön och vad vi kan göra för att ändra strukturen. Man behöver inte vara professor för att dra slutsatsen att det är någonting inom akademin som gör att gruppen kvinnor hindras och män gynnas, säger Mattias Wiggberg, ordförande för Doktorandnämnden vid Uppsala studentkår

- Det finns inga självklara förklaringar till varför män gynnas och därmed stannar kvar i akademin. En möjlig förklaring är att tillträde till de högre akademiska nivåerna kräver mer subjektiva bedömningar och att kvinnor då lätt faller bort, men naturligtvis kan det finnas fler förklaringsmodeller, något som vi redogör för i rapporten, säger Anna Ardin, utredare och projektledare för Doktorand -08.

I Uppsala var 58 procent av nybörjarna på grundutbildningen kvinnor. Andelen kvinnor stiger dessutom ju längre in i grundutbildningen man kommer. Men trots att män bara tar ut 36 procent av alla  grundutbildningsexamina i Uppsala, så utgjorde de 47 procent av de nyantagna doktoranderna 2006. Samma år var det 54 procent män som tog doktorsexamen. Av professorerna vid Uppsala universitet är 82 procent män och av de professorer som installerades i höstas var 20 av 27 män.
I samband med att rapporten släpps så arrangerar Doktorandnämnden vid Uppsala studentkår en konferens som fokuserar på karriär och kön i akademin den 11 mars.

- Konferensen den 11 mars är helt full och det kommer deltagare från Luleå tekniska högskola till Lunds universitet, så det verkar i alla fall finnas ett stort intresse av att diskutera problem och lösningar för den akademiska världens jämställdhet, avslutar Ardin.

Du hittar rapporten här: http://www.uppsalastudentkar.nu/karriar 

För mer information kontakta:
Mattias Wiggberg, ordförande i Doktorandnämnden
Telefon: 0709-99 88 44
Anna Ardin, Utredare och projektledare för Doktorand -08
Telefon: 0733-90 70 17

Regeringen tänker föreslå 240 miljoner kronor på kvalitetssatsningar inom högre utbildning i den kommande budgetpropositionen. Det skriver Utbildningsdepartementet i ett pressmeddelande idag. De nya resurserna ska främst fördelas till de utbildningar som har lägst kostnad per plats. Uppsala universitet får totalt 19 601 tkr.

– Äntligen!, utbrister Hanna Mörck, vice ordförande för Uppsala studentkår. Leijonborg pratar om fler lärarledda timmar och ökad lärartäthet i pressmeddelandet vilket visar att regeringen lyssnat till våra rop och insett att botten är nådd. Att plugga heltid på universitetet kan inte betyda att man ska sitta ensam på sin kammare och bedriva självstudier. Nu måste universitetet se till att lägga de tillskjutna resurserna på fler undervisningstimmar.

Uppsala studentkårs kartläggning från 2006 visade att en stor del av studenterna vid Uppsala universitet inte får mer än sex timmars lärarledd undervisning i veckan, några studenter till och med så få som två timmar per vecka. Uppsala studentkår har tidigare satt upp en miniminivå för antalet lärarledda undervisningstimmar som alla studenter ska ha tillgång till. Denna miniminivå har vi satt till minst tio timmar i veckan eller minst två timmar om dagen för studenter som studerar på heltid.

- Vi förväntar oss att pengarna läggs på mer lärarledd undervisning i grundutbildningen eftersom många utbildningar i dagsläget är långt ifrån målet om minst tio timmars lärarledd undervisning i veckan, avslutar Mörck.

För mer information kontakta:
Hanna Mörck, vice ordförande med ansvar för utbildningsfrågor
Tel: 018-480 31 02 alt. 076-109 80 02

Imorgon den 11/3 arrangerar Doktorandnämnden vid Uppsala studentkår en konferens som fokuserar på karriär och kön i akademin. Konferensen hålls i sal X i universitetshuset.

– Konferensen är helt full och intresset för frågan har varit enormt. Det kommer deltagare från hela Uppsala universitet och dessutom från hela Sverige, från Luleå tekniska högskola till Lunds universitet, säger projektledaren Anna Ardin

– Vår förhoppning är att detta ska vara ett tillfälle att verkligen börja prata om problemet och lösningarna på den skriande ojämställdhet som inte verkar ge med sin inom akademin, säger Mattias Wiggberg, ordförande för doktorandnämnden vid Uppsala studentkår.

Läs mer och se programmet på http://www.doktorand08.se

För mer information kontakta:
Anna Ardin, Projektledare för Doktorand -08
Telefon: 0733-90 70 17

Mattias Wiggberg, ordförande i Doktorandnämnden
Telefon: 0709-99 88 44

Ytterligare pressinformation: efter de respektive talarnas inlägg kommer det finnas möjlighet för media att ställa frågor, rektors inledningsanförande slutar ca 9.15.

Det blir ingen studiemedelshöjning. Inte heller kommer de resurser som satsas på kvalitet komma studenterna till handa utan de kommer att gå till uppskrivningen av lärarlöner. Det stod klart när Jan Björklund presenterade budgeten i Uppsala idag. Återigen kan Uppsala studentkår konstatera att det inte var mycket att hämta i budgeten för studenterna.

- Regeringen biter sig själva i svansen när de säger sig satsa på högre utbildning men skapar ändå inte incitament för att studera. Regeringen försöker med olika regleringar uppmuntra folk att jobba, varför inte på samma sätt införa incitament för att studera? Att Björklund säger att det är kärvt att studera och att det blir värre senare hjälper inte studenter som lever under fattigdomsgränsen eller dem som tvingas bolla mellan heltidsstudier och arbete. Det är dags att ta vallöftet på allvar och höja studiemedlet, säger Mattias Bjärnemalm, vice ordförande i Uppsala studentkår.

Myndigheten för nätverk och samarbete (NSHU) kommer att läggas ned från och med 1 januari, 2009. I stället ges lärosätena ett större ansvar att säkerställa breddad rekrytering till högskolan.
 
- Regeringen måste våga satsa, ta ansvar och ge reella verktyg för hur man får in nya grupper på universitetet. Om det inte finns någon myndighet som har ansvaret för att arbetet utvecklas, så kommer inte något att hända inom området eftersom det är på NSHU som utvecklingen sker. Nu måste Uppsala universitet ta sitt ansvar att jobba med breddad rekrytering och lämna juridikumfallet bakom sig, säger Hanna Mörck, vice ordförande i Uppsala studentkår.
 
Regeringen fortsätter att satsa resurser på forskning. För 2008 föreslås 300 miljoner kronor fördelas mellan lärosäten. Forskning och forskarutbildning beräknas förstärkas ytterligare med 400 miljoner kronor 2009.

- När regeringen nu satsar på forskning är det viktigt att Uppsala universitet och Rektor Anders Hallberg tar sitt ansvar mot doktoranderna och successivt avskaffar stipendier och utbildningsbidrag, säger Mattias Wiggberg ordförande för Doktorandnämnden vid Uppsala studentkår.

För mer information kontakta:
Mattias Bjärnemalm, vice ordförande med ansvar för studiesociala frågor
Tel: 018-480 31 03, 076-109 80 03

Hanna Mörck, vice ordförande med ansvar för utbildningsfrågor
Tel: 018-480 31 02, 076-109 80 02

Mattias Wiggberg, Doktorandnämndens ordförande
Tel: 070-999 88 44 

Andelen behöriga till gymnasiet är den lägsta på tio år konstaterar Skolverket i en rapport som publiceras idag. Analysen visar att drygt 95 procent av eleverna med minst en högskoleutbildad förälder når behörighet till gymnasieskolan. Motsvarande andel för elever vars föräldrars högsta utbildningsnivå är gymnasieskola respektive grundskola är 86 respektive 69 procent.

– Skolverkets rapport visar tydligt att föräldrars utbildning är avgörande för deras barns utbildning. För att bryta trenden krävs tydliga och bestämda aktioner så att alla elever oavsett social bakgrund ges stöd att få godkänt på högstadiet, göra ett gott gymnasieval och senare ges möjlighet att studera på universitetet, säger Moa Hjertson, koordinator för mångfaldsbyrån ESMeralda. 

Uppsala studentkår driver tillsammans med Uppsala universitet och Uppsala kommun mångfaldsprojketet ESMeralda. Ett av projekten som ESMeralda driver är läxläsning på Gottsundaskolan i Uppsala där studenter från universitetet stödjer högstadieelever i deras pluggande. Det är ett uppskattat projekt bland såväl studenter som elever som får hjälp, men också i skolan och bland föräldrar. 

– Det märks tydligt att den här verksamheten behövs i Uppsala, och verksamheten får många elever att få en bild av vad det innebär att plugga vidare genom en naturlig kontakt med studenter, avslutar Hjertson. 

För mer information kontakta:
Moa Hjertson, koordinator för ESMeralda
Tfn: 018-480 31 34 alt. 073-705 31 52

Hanna Mörck, vice ordförande med ansvar för utbildningsfrågor
Tfn: 018-480 31 02 alt. 076-109 80 02

Se skolverkets rapport: http://www.skolverket.se/ 

Du hittar mer information om ESMeralda på:  http://www.uppsalastudentkar.nu/ESMeralda